Áigeguovdil

Lihkku beivviin – sámi álbmotbeaivvi sárdni

Lihkku beivviin – sámi álbmotbeaivvi sárdni

«Odne mii ávvudit sámi álbmotbeaivvi. De heive čalmmustahttit organisašuvdnafriddjavuođa, mii lea dehálaš olmmošvuoigatvuohta. Ja de heive maiddái čalmmustahttit man dehálaš siviila servodat lea ja lea leamaš Sápmái.» Seniorráđđeaddi Anders Broderstad sáhkavuorru sámi álbmotbeaivvedoaluin Sámi allaskuvllas Guovdageainnus.

Majestehta Gonagas Harald V rahpá 10. Sámedikki otne

Majestehta Gonagas Harald V rahpá 10. Sámedikki otne

Sámediggi rahppo almmolaččat Kárášjogas otne. Lea logat geardde go Sámediggi rahppo dan rájes go ásahuvvui 1989`s. Majestehta Gonagas Harald V ja gonagaslaš Allavuohta Ruvdnaprinsa Haakon searvába rahpandilálašvuhtii. NIM ovddas leaba direktevra Kai Spurkland ja seniorráđđeaddi Anders Broderstad rahpandilálašvuođain. Sámedikki ráhpan álggaha ođđa sámedikkeáigodaga ja ođđa politihkalaš jagi sápmelaččaide otne. Sámediggi lea dehálaš sápmelaččaid olmmošvuoigatvuođaid ovddideapmái ja duohtandahkamii.

Kanárialoddi ruvkkes – sámi rievttit ja dálkkádatrievdamat Norggas

Kanárialoddi ruvkkes – sámi rievttit ja dálkkádatrievdamat Norggas

Globála dálkkádatroassu buktá stuora čuolmmaid main juridihkka, politihkka ja dieđalašvuohta deaivvadit. NIM raporta "Kanárialoddi ruvkkes – sámi rievttit ja dálkkádatrievdamat Norggas" guorahallá movt dálkkádatrievdamat váikkuhit sámi kultuvrii.

Veahkaválddálaš­vuohta ja illasteapmi sámi servodagain

Veahkaválddálaš­vuohta ja illasteapmi sámi servodagain

Raporttas lea mihttun dárkileappot čielggadit eiseválddiid olmmošvuoigatvuođalaš geatnegasvuođaid eastadit, hehttet ja dutkat veahkaválddálašvuođa ja illastemiid gos gillájeaddji lea sápmelaš. Raporta geahččala maid čilget dálá dilálašvuođa – mii hehtte sámi gillájeaddji oažžumis doarvái veahki, ja makkár doaibmabijuid leat eiseválddit álggahan? Mii cuiggodit heajos beliid das movt stáhta áimmahuššá iežas sihkkarastingeatnegasvuođa, ja ovddidit ávžžuhusaid movt dat sáhttá buoriduvvot.

Ođđaseamos dokumeantat

Fuomáš ahte buot čállosat/liŋkat eai leat jorgaluvvon sámegillii ja mannet NIM dárogielat/eŋgelasgielat neahttasiidui.

NIM har sendt innspill til FN om forenings- og organisasjonsfrihet

Čoahkkáigeassu

NIM har i dag sendt et innspill til FNs menneskerettighetskomite. Innspillet er til et utkast til generell kommentar til FNs konvensjon om sivile og politiske rettigheter (SP) artikkel 22 om forenings- og organisasjonsfrihet.

Forslag til endringer i opplæringsloven og privatskoleloven om adgang til å pålegge opplæring utenfor egen gruppe for en begrenset periode

Čoahkkáigeassu

NIM har gitt høringsinnspill til forslag om endringer i opplæringsloven og privatskoleloven om adgang til å pålegge opplæring utenfor egen gruppe for en begrenset periode. Forslaget berører flere sentrale menneskerettigheter etter barnekonvensjonen, CRPD og EMK. I innspillet peker vi på behovet for å styrke forslaget i lys av disse forpliktelsene, blant annet ved å lovfeste kravet til alternativ opplæring og ved å innføre et skjerpet begrunnelseskrav.

Innspill til FNs uavhengige ekspert for eldres rettigheter

Čoahkkáigeassu

Innspillet fokuserer på situasjonen for eldre som er på institusjon og andre som er avhengig av hjelp i dagliglivet. Den tar opp menneskerettighetsspørsmål som påvirker autonomi, verdighet, deltakelse, likhet og anerkjennelse både i lov og i samfunnet.

Skriftlig innlegg til Høyesterett i klimasøksmål II

Čoahkkáigeassu

NIM har skrevet et innlegg til Høyesterett i det såkalte klimasøksmål II. Saken gjelder gyldigheten av godkjenningene av utbyggingsplaner (PUD) for tre petroleumsfelt på norsk sokkel, og hvilke krav som stilles til utredningen av klimagassutslippene fra feltene. Et sentralt spørsmål er hvordan staten må utrede og vurdere de såkalte forbrenningsutslippene før utbyggingene godkjennes – det vil si utslippene som oppstår når oljen og gassen til slutt brennes, også i utlandet.